Att skriva ligger helt rätt i tiden

Håller på att förbereda en sommarkurs i kreativt skrivande. Sista ansökningsdagen var den 15 mars och totalt 3 174 individer har sökt, varav 1 604 i första hand. Fantastiskt kul att så många vill utveckla sitt skrivande. En del kanske har sökt för att få fler högskolepoäng eller CSN. Men majoriteten har förhoppningsvis gjort det för att de verkligen vill och ser de första vekorna på sommaren som en fantastisk möjlighet. Dessutom ges kursen på distans så man väljer ju själv om man vill genomföra den liggandes i hängmattan eller sittandes vid skrivbordet. (Tilläggas ska att alla som sökt tyvärr inte kommer in på kursen.) Samtidigt som söktrycket på den här kursen var så högt är intresset för vårt projekt Värmland skriver stort. Många vill vara med och skriva på olika sätt och vi har redan fått in bidrag till novelltävlingen.

Att sänka kraven och pressen tror jag är ett sätt att få fler att skriva. Men utan försämrad kvalitet. Eftersom jag även jobbar med skrivhandledning på Karlstads universitet ser jag hur många som har problem och kämpar med sitt skrivande. En del har inte fått med sig grundreglerna i svenska språket från grund- och gymnasieskolan, en del har svårt att hitta motivationen. På olika sätt får man jobba med skrivutvecklingen – och alltid möta studenterna på deras nivå. För de som har svårigheter som dyslexi, finns speciellt stöd att få.

Jag tror att alla behöver skriva. Vi har alla ord inom oss som behöver komma ut, gärna på papper så att man kan läsa dem själv och betrakta sina egna tankar. Jag kallar det självterapi. Vi behöver även kunna skriva för att delta i samhället. Skrivhandledning kan vara ett sätt att utveckla sitt skrivande. Kurser i kreativt skrivande ett annat. Jag inleder nästan alltid mina föreläsningar med flödesskrivning, ett sätt för att släppa krav och press och för att komma i gång…

Oavsett vilka ambitioner man har så är det viktigt att kunna skriva och behöver man en utmaning så kan man vara med i vår novelltävling i Värmland skriver och ha chansen att få sitt verk publicerat i en bok tillsammans med andra värmlänningar som skriver.

Förresten så ligger det väl alltid rätt i tiden att skriva!

Gott nytt år med hopp om framtiden!

Det har varit ett händelserikt år, både på det personliga planet och globalt. Det har hänt mycket fruktansvärda saker i världen, terrorattentat och oväder har tvingat människor på flykt. Detta har även påverkat Sverige och våra politiker har haft fullt upp med att tänka om och anpassa sina argument utifrån rådande läge. Oavsett vilken regering som styr är det viktigaste demokrati och allas lika värde. För att alla nyanlända lätt ska kunna smälta in i samhället är det nödvändigt att de lär sig svenska språket.

Att kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för alla medborgare, något som Kulturrådet satsat extra på. Värmland läser var ett av projekten som fick stöd för att jobba med läsfrämjande insatser och en kampanj genomfördes i november 2015. Jag hade äran att få vara projektledare (Region Värmland var projektägare) och hoppas verkligen att det blir en fortsättning 2016.

Parallellt med Värmland läser har jag jobbat på Karlstads universitet, med svenska språket, som jag under nästa år kommer utveckla och jobba mer med. Jag hoppas även få mer tid till att läsa och skriva. Olika sorters texter. Facklitteratur. Skönlitteratur. Poesi.

Den journalistiska texten kommer alltid att betyda något speciellt för mig. Att skriva reportage och möta människor är fantastiskt kul, men att under stress och press slänga ihop notiser saknar jag inte. Där får robotarna gärna ta över. Även om jag inte är aktiv journalist själv längre, så konsumerar jag andra journalisters verk. Helst i pappersform. Men jag blir orolig när mediehusen inte kan prioritera kvalitativ journalistik och betala ut värdig lön.

Under 2015 har journalisterna haft en viktig roll att vara på plats och förmedla vad som händer runt om i världen. Att vara medveten om vad man läser och att kritiskt kunna granska det har också blivit allt viktigare då bilder och filmklipp delas och sprids i olika sorters nätverk, en del mer trovärdiga än andra. Oavsett var man väljer att läser sina nyheter, på papper eller webb, är huvudsaken att man inte är en nyhetsundvikare, ett av de nya orden utsedda av Språkrådet. Klickokrati är ett annat av nyorden.

Efter terrorattentatet mot Charlie Hebdo för snart ett år sedan höjde vi alla våra pennor för yttrandefriheten. Efter ytterligare ett attentat i Paris spreds bilder på Eiffeltornet ihop med en fredssymbol. Det spelar ingen roll var i världen olyckor sker, men ju närmare oss de kommer ju mer påtagligt blir det. Klimatet är också något som påverkat och engagerat oss och sammanträffande nog hölls det stora klimatmötet i händelsernas centrum Paris. Jag önskade mig förra året en resa till Paris, som ännu inte blivit av. Förhoppningsvis blir det 2016.

Och som tur var blev det fint vinterväder till slut, minusgrader och snöfall. Så kanske kan vi ha hopp om framtiden trots allt?

Gott nytt år och en extra skål för tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen som fyller 250 år 2016!

Tack för orden!

Det är o:na i orden som gör det! Om bokstävernas betydelse lärde de oss och att fem myror är fler än fyra elefanter.

Vi är flera generationer som har växt upp med dem och det har varit en lärorik och lustfylld skola. Kanske att våra politiker skulle återse några avsnitt, producerade på 70-talet, och inspireras. Varför en massa reformer när det kan vara så enkelt? Och roligt!

Jag lärde mig att läsa, skriva och räkna innan jag började första klass, vilket till stor del var tack vare Magnus, Eva och Brasse.

Tack för allt! Jag ska minnas er och föra era lektioner vidare in i framtiden, vilket jag även tror och hoppas att fler kommer att göra!

Språket för oss samman

Vad vore ett samhälle utan ett språk? Vad vore människan? Vi föds in i en värld och lär oss först tala. Är det en slump vilket land vi föds i? Vilket språk vi lär oss tyda först? Sedan lär vi oss skriftens regler. Ett påhittat sätt för att kunna bevara det talade.

Människor har genom tiderna kommunicerat på olika sätt. Från röksignaler och runskrifter till sms och snabba bildflöden. All kommunikation är viktig och beroende på situation och målgrupp får man anpassa sina sätt. I dag, när det finns så många olika kanaler att välja mellan, är det ännu viktigare att tänka på vem man vill nå och hur?

Personligen har jag alltid haft en förkärlek till det skrivna, tycker det är fascinerande hur man med hjälp av bokstäver kan skapa ord och formulera meningar. Att man med hjälp av punkt och kommatecken kan bestämma textens takt. Att man genom olika ordval kan bestämma hur man vill bemöta mottagaren.

Skriften kan planeras medan talet är mer spontant. Ett tal kan lättare falla i glömska medan skriften kan bevaras. I talet kan vi höra nyanser och se ett kroppsspråk, vilket inte alltid framkommer i skrift. Därför bör man i skrift vara mer noggrann med ordval. I snabb kommunikation så som chatt eller sociala medier sker inte alltid detta, man stöter ofta på ej så genomtänkta formuleringar. Inte konstigt att misstolkningar kan ske.

En bild säger mer än tusen ord. Det har vi hört förut. Men vad vore bilden utan texten? I många fall handlar det om ett samspel. Oavsett vilket kommunikationssätt vi föredrar så är det viktigt att nå den avsedda målgruppen. Ibland är det genom tal, ibland genom skrift och ibland genom bild.

En förutsättning är förstås att mottagaren kan läsa, tyda, tolka det vi vill förmedla. Det är det som för oss samman och som skapar det bästa samhället.

Språken är många, jag är född i Sverige och behärskar det svenska språket bäst. Under våren, till att börja med, kommer jag att undervisa i just det på Karlstads universitet. Med fokus på tal och skrift och kommunikation. Det ser jag fram emot!