Små ords betydelse

En del tänker och tycker kanske att ju längre och svårare ord man använder desto bättre, desto mer bildad framstår man. En del kanske söker synonymer för att hitta ord med fler bokstäver, ord som upplevs mer avancerade. Ord byts ut och meningar förlängs. Det ser bra ut, men vet man verkligen vad orden betyder? Det kan bli fel även om det är synonymer.

Jag kan själv fastna på ord när jag skriver, jag gör i ärlighetens namn det ganska ofta. Jag skriver, undrar och ändrar. Ska jag ta den enkla vägen med mer vardagliga ord eller försöka formulera mig på annat sätt? Jag som jobbar med skrivande borde väl använda mer avancerade ord. Eller varför det? Och vad är avancerade ord? Är inte det bästa att så många som möjligt förstår? Utan att för den sakens skull hamna på en alldeles för låg nivå. Vi ska inte stanna vid första sidan i lära sig läsa-boken. Vi behöver fler ord är mor och ror och far är rar.

Vad är det för skillnad om maten är god eller delikat? Vad är det för skillnad på sorg och vemod? Vi måste utveckla vårt ordförråd och kunna använda rätt ord vid rätt tillfälle, kunna uttrycka oss och göra våra röster hörda. Detta genom att läsa och skriva. Läsa för att möta och förstå andras ord och meningar, skriva för att utveckla våra egna.

Jag tänker tillbaka på förra heglen, på vad mycket ett litet ord som ”ja” kan betyda. För livet. Tänkt om han hade sagt nej. Men vi sa båda ja och jag är numera fru istället för fröken. Men jag behåller mitt efternamn, det skulle bli alldeles för krångligt att ändra adress till min hemsida.

Ja ja

 

Trevlig skrivsommar!

Att få jobba med skrivande på olika sätt som jag gör är fantastiskt kul och berikande, jag möter så många olika personer och skribenter som inspirerar mig. Förhoppningsvis kan jag ge någon inspiration tillbaka också. På universitetet träffar jag studenter som vill utveckla sitt akademiska skrivande, på mina egna kurser träffar jag personer som vill komma igång och skriva mer fritt och kreativt. Jag tror att det mer fria och kreativa skrivandet även kan vara en väg in i det akademiska skrivandet, då det hjälper till att släppa viss press och höga krav som många har.

Det ska vara kul att skriva. Försvinner lusten blir inget skrivande bra. Men för att komma i gång och skriva kan man behöva lite tips och råd, vilket jag hoppas kunna ge genom min bok Skriv, bara skriv! som kommer ut lagom till bokmässan i september.

Det känns även kul att kunna driva vidare Värmland skriver för fjärde året i rad, i år i samarbete med studieförbundet Bilda. Vi satsar nu på kortare texter för webben. Det kanske kommer att göra det enklare för fler att delta – att få ihop en text på 1000-3000 tecken. Det kan vara allt från fragment till poesi till novell. Alla texter som skickas in (som följer de relativt enkla reglerna) kommer att bli publicerade på webben, sedan koras fem vinnare som blir presenterade på Värmlands bokfestival i november. De vinnande bidragen kommer även att bli publicerade i tryckt format – och visst är det något speciellt med att läsa på papper?!

Jag ser fram emot att få se min egen skrivbok i tryckt format, men även att följa Värmland skriver och läsa de bidrag som kommer in till skrivtävlingen. Det kommer bli en spännande höst med mycket fokus på läsande och skrivande. Jag planerar även en distanskurs och en inspirationsdag ihop med Bilda.

Än är det dock inte höst – utan först ska vi njuta av sommaren. Så jag önskar er alla en riktigt härlig sommar och skriva kan man göra i alla väder!

 

Här kommer några länkar:

Boken Skriv, bara skriv!
Värmland skriver
Distanskurs Bilda

 

Bilden nedan är min väg, som ger mig inspiration varje dag.

Sommar

I brist på tid

I dag sitter jag och funderar över tiden. Det med anledning av att jag missade en deadline förra veckan. Det var ingen allvarlig deadline som tur var, det handlade om att skriva ett inlägg till en sida för andra som skriver, men ändå – jag brukar inte missa mina deadlines. Jag hade skrivit in det i kalendern, i min papperskalender som jag alltid tittar i, och brukar alltid skriva i tid för att bara kunna trycka på knappen när det är dags. Men några dagar för sent insåg jag alltså att datumet hade passerat. Hela maj månad har passerat väldigt fort. Det är första juni i övermorgon. Jag funderar på vad jag har gjort med min tid?

Tiden är ett ämne som många har skrivit om, tiden är ett intressant ämne som fler kan skriva om. Därför skriver jag också. Om tiden. Att ta sig tid, det är väl det man måste. Bara bestämma sig för att sätta sig ner och skriva – om det nu är skriva man vill. För mig handlar det i alla fall om att hitta tid till skrivandet. Men i maj har det inte funnits många minuter över, de har upptagits av annat, av vad vet jag inte, men förmodligen av sådant man gör utan att reflektera över det. Av jobb, av långt gräs som behöver klippas, av rabarberpajer som vill bakas och smakas och av helgdagar då man ska umgås med andra. Förmodligen. Med det menar jag inte att jag inte vill klippa gräset, baka rabarberpajer och umgås, men jag skulle gärna ta emot lite tid till mitt eget skrivande. Kanske måste jag dra ner på mina ambitioner, välja mellan det ena och det andra, men helst inte. Och så tänker man att man en röd och ledig dag som i dag ska hinna ta igen allt man inte hunnit under en hel månad. Och så vill jag ta en promenad, vi ska laga lunch och sedan ska jag gå igenom ett korrektur. Men en kort text om tid kan jag skriva i alla fall. Sen är det bara att se fram emot semestern – då borde jag väl hinna med lite mer av allt det där jag tänkt under våren.

Ha nu en trevlig dag, oavsett vad du gör med din tid!

Världsbokdagen

Det finns så många böcker i världen och så många böcker som jag skulle vilja läsa, men jag har insett att jag inte kommer hinna läsa alla. Jag önskar att jag hade mer tid för att läsa, liksom jag önskar att jag hade mer tid för att skriva. Man får försöka ta sig tid, och det gör jag – varje dag, men önskar ändå mer.

Och det finns så många olika genrer jag vill läsa – och skriva. Romaner, fakta, lyrik… Man får försöka att variera sig så gott det går och välja ut det som känns bäst för stunden. Jag känner mig i alla fall nöjd över att kunna presentera en ny bok som kommer ut till hösten: Skriv, bara skriv!, en bok med tips och övningar som ska inspirera till kreativitet och skrivande. Dagen till ära tänkte jag passa på att dela med mig av en övning ur den:

Välj ut en bok och läs inledningen, en sida eller ett stycke. Fortsätt sedan att skriva vidare på en alternativ fortsättning.

Du kan även göra tvärtom och läsa slutet i en bok. Vad hände innan?

I denna övning får man både läsa och skriva samtidigt. Och det är helt okej att inspireras av andras verk och texter (så länge man inte plagierar).

Ha nu en riktigt bra världsbokdag!

 

Meningar för livet

I dag
Inte vilken dag som helst
Speciell för mig
på olika sätt
Minnen – våren – åren
som gått
Att med hjälp av poesi
kunna reflektera och bearbeta
Om dig
För mig
Föra oss samman
i det som var då
Som skulle kunna ha varit
om det som hände inte hade hänt
Orden – att skriva – sprida sina känslor
över ett vitt ark
Se hur meningar tar form
Meningar för livet
Efter livet
I dag

 

21 mars 2002

Världspoesidagen

Skrivandet – en miljövänlig sysselsättning

Förra helgen var vi i London och där mötte vi våren, det var inte särskilt kul att komma hem till snön och slasket efter det. Huvudsyftet med resan var en konsert, men jag hann även med ett besök på The School of Life, en skola med fokus på personlig utveckling och emotionell intelligens, de erbjuder bland annat biblioterapi. Där fick jag inspiration till livet i allmänhet och skrivande i synnerhet.

Jag har alltid skrivit och jag skriver om det mesta, jag hade såklart med mig min skrivbok till London och köpte där en ny för säkerhets skull. Jag skrev när vi var där och jag skev när vi kom hem. Jag skriver nu om det jag skrev om då, om tankar som kom över mig när vi flög hem. Vi trodde inte att det var sant när vi räknade alla plan som låg framför oss i kön för att få lyfta. Det är när man ser det löpande bandet av flygplan som det blir så tydligt – att vi måste stanna upp och bromsa de eskalerande klimatförändringarna. Jag har alltid brytt mig om miljön, men nu var det första gången som jag verkligen kände flygskam – ett nyord från förra året som jag gärna använder. Nästa gång har jag lovat mig själv att ta tåg och jag måste skriva det för att påminna mig om det. När vi gick förbi parlamentet i London på väg till konserten som vi skulle på på fredagen fick vi se ett gäng strejkande skolungdomar. De strejkade för miljön och deras förebild är vår svenska Greta Thunberg. Vi tog följe med dem en bit, som ni kan se på bilden nedan. Det var mycket som vi inte hann med som vi hade velat hinna med när vi var i London, vi skulle gärna vilja åka tillbaka igen, men nu får vi vänta ett tag och ta tåg nästa gång – det har jag ju lovat.

Just i dag känns det som att våren har nått även till oss i Sverige, vilket är härligt – och då är det inte fel att bo här. Det kan vara skönt med en dos storstadspuls, men skönt att komma hem till lugnet på landet, här är luften ren och här får jag ro att skriva. Vilken miljö man befinner sig i är viktigt för skrivandet och skrivandet är en rätt så miljövänlig sysselsättning. Och genom att skriva kan man ventilera sina tankar om till exempel flygskam. Jag kör bil några dagar i veckan, det är en nackdel med att bo på landet, men fördelen är att jag kan jobba hemifrån på distans ibland. Man får försöka att göra det man kan för att bidra till en bättre miljö och genom att skriva det här hoppas jag kunna förmedla mina tankar vidare, jag hoppas att ni andra också gör vad ni kan!

Spring in Hyde Park

Vår i Hyde Park.

The School of Life_LA

Jag utanför The School of Life i London. Foto: Magnus Lersten

Skolstrejk

Skolungdomar som strejkar för miljön i London. Foto: Magnus Lersten

En lucka var dag fram till jul

Hösten har varit lång, det har varit mycket jobb och många spännande uppdrag, men jag har saknat egen skrivtid. Jag har tänkt och tänkt och tänkt, att jag ska sätta mig ner och skriva, när jag kommer hem, efter maten, innan jag lägger mig. Men så är jag för trött och somnar bums. Är avundsjuk på dem som vaknar mitt i natten, som kan gå upp och sätta sig för att skriva, men det går inte när man vet att man måste upp igen när klockan ringer klockan sex. Det skulle bli alldeles för få timmar sömn. De idéer som jag får när jag vaknar på natten får jag skriva ner i ett block och spara till en annan dag. Till en annan dag. Och så tänker jag igen, i bilen på väg hem, att när jag kommer hem ska jag skriva. I går gjorde jag det! Efter maten, innan klockan blev för mycket. Ingen teve stod på i rummet intill och störde mig. Tack för det – eftersom jag inte klarar av att koncentrera mig när det är mycket ljud runt omkring. Det ska helst vara helt tyst när jag skriver, så att jag kan fokusera på orden och formuleringarna som uppstår i mitt huvud. Men vi är olika. För en del går det utmärkt att lyssna på musik eller ha annat ljud i bakgrunden – det kan få dem att komma i stämning. Och visst, musik kan absolut skapa stämning och inspirerar även mig till skrivande, men då i ett skede innan jag ska fokusera på texten. Nu är det julmusik som gäller, det är ju första december i dag. Julmusik som vi lyssnar intensivt på under en månad en gång om året. Musik som framkallar minnen och bilder från tidigare år, med både sorg och glädje. I år känns julen lite extra speciell eftersom det är den första i vårt nya hus, med en ny familjekonstellation. Vi kommer inte ge varandra några julklappar, istället ska vi ge oss själva något som vi vill ha och behöver. Jag kanske inte borde avslöja det redan nu, men jag har funderat och kommit på vad jag ska ge till mig själv och jag tänkte börja med det redan i dag. En liten lucka varje dag, då jag ska ägna mig åt att skriva. Önska mig lycka till så önskar jag dig lycka till – och en trevlig adventstid.

Skrivluckor

Tjugofyra skrivluckor.

 

Tänd ett ljus och skriv

I går tände jag ett ljus i regnet, det var mörkt och lågan slocknade. Jag råkade trycka till locket så att det blev snett och svårt att sätta på. Men tillslut fick jag fart på lågan och locket på plats. Med kalla händer satte jag ner ljuset bredvid ett annat ljus. Det var någon mer som hade varit där och tänkt.

Hela kyrkogården var upplyst av tankar och kärlek. Värme i kylan. Jag har dock inte varje år kunnat åka till den specifika platsen, eftersom jag har bott på olika ställen, varit för långt ifrån. Har då tänt ett ljus någon annanstans, på en annan gård eller hemma för mig själv. Man tänker lika bra var man än är. Jag har skrivit också. Det har varit mitt sätt att bearbeta. Minnen blir ord och orden blir minnen. Så ett tips till dig som i dag känner att du bor för långt bort men ändå vill tända ett ljus – tänd ett ljus för dig själv och skriv. Skriv ner några rader eller några ord. Kanske blir det flera sidor. Själv ska jag fortsätta att skriva, vilket passar bra en sådan här grå och stilla dag. Alla helgons dag.

Skrivandet som läkande kraft

Känner du dig sjuk, ledsen eller arg? Då kan du testa att skriva en stund. Börja med fem minuter, låt pennan flöda. Fundera sedan hur det kändes. Fick du ur dig något, gick febern ner?

Här om dagen var jag på en nätverksträff med tema biblioterapi i Örebro, anordnat av Region Örebro län. Det var den tredje träffen i ordningen och den här gången med inriktning skrivande. Jag var inbjuden för att berätta om hur jag har jobbat med skrivande och biblioterapi, tillsammans med Pia Bergström och AC Collin, båda erfarna inom området. Pia Bergström är den som tagit med sig det biblioterapeutiska arbetssättet till Sverige från Finland. AC Collin har länge jobbat med både skrivande och terapi.

Men vad är då biblioterapi?

Ser man på Babel så vet man att det kan handla om boktips kopplat till ett problem, behov eller önskemål som en person skriver till teveprogrammet om. Man kan också ha hört att det handlar om att läsa sig frisk. Biblio har väl med böcker att göra? Ja visst! Men det innebär mer än så. Man kan skriva också! Det handlar om att både läsa och skriva – och att samtala och reflektera. Om allt från huvudverk till stor sorg, det hjälper att skriva av sig. Att bearbeta och få distans. Tankar och känslor kommer ner på pappret.

Jag har själv varit hjälpt av detta, jag har skrivit så länge jag kan minnas. Pennan och blocket är mina närmsta vänner, de är med mig på alla resor. Skrivandet har lett mig framåt och hjälpt mig att ta svåra beslut. Det har botat både ömma tinningar och ömma muskler. Jag brukar jämföra skrivandet med yoga; liksom en del går på ett yogapass kan man gå på ett skrivpass – för att slappna av, gå in i sig själv, fokusera på andningen och på orden. Ge dig själv den stunden. Utöka fem minuter till tio, till tjugo, till sextio. Skriv om det som kommer till dig, skriv om något som du har varit med om eller skriv om något som du inte har varit med om. Skriv för dig själv till att börja med, för att sedan dela med dig om du vill det. Genom att lyssna till varandras berättelser och samtala kring det vi har skrivit utvecklas vi och lär känna oss själva och varandra bättre. Vi är inte ensamma, det finns alltid fler som har gått igenom liknande saker.

Jag mår alltid bättre efter att ha skrivit en stund – och att rekommendera är att skriva för hand. Att läka genom handen till hjärtat och hjärnan.

Skriva sig fram till ett beslut

Det finns många val i livet. Vad ska jag äta till frukost? Ska jag ha tomat eller marmelad på smörgåsen? Kaffe eller te? Ska jag prenumerera på Dagens nyheter eller Svenska Dagbladet? Läsa en bok eller skriva? Umgås med vänner eller ha egentid? Röd katt eller svart katt? Det blev både en röd och en svart katt, som tur var. I flera fall kan man välja både och, men när det kommer till riksdagsvalet måste man välja en färg. 

När man inte vet kan man testa att skriva sig fram till ett beslut. Ge sig själv tid att tänka efter, känna efter. Några djupa andetag. Men när det kommer till partifrågan blir jag inte klokare hur mycket jag än skriver. Det är så många olika frågor man kan ställa mot varandra, väga för- och nackdelar. Plus- och minuslista brukar funka, men då är det ofta mellan två val man står. I riksdagsvalet är det flera partier. Uteslutningsmetoden då? Vad man inte vill rösta på. Det blir genast en mindre mängd, men fortfarande inget givet svar. Om jag själv skulle engagera mig politiskt, vilket parti skulle jag då vilja tillhöra? Vet inte. Vad röstar/röstade mina föräldrar på? Det vet jag inte och det skulle inte spela någon roll om jag visste. Känner mig lika osäker som för tolv år sedan då jag röstade för första gången. Erfarenheten av tidigare valrörelser hjälper mig inte, jag har faktiskt röstat olika varje gång. Jag har förändrats, partierna har förändrats. Det de sa för tio år sedan säger de inte i dag. Samhället ser annorlunda ut och man måste anpassa sig efter det. Men efter den här sommaren med extrem värme och torka känns vissa frågor mer relevanta än andra. Att jag bor på landsbygden spelar in, men jag har även bott i staden och jag jobbar i staden. Jag jobbar med människor, med studenter som är på väg ut i arbetslivet. Jag vet hur tufft det kan vara att vara ung i dag, men jag vet även vad tufft en del pensionärer har det. Vill inte utesluta något, vill bara bidra till ett samhälle där alla ska få möjlighet att leva sitt liv på bästa möjliga sätt. 

Sedan så undrar jag vad vi ska ha för bänkskivor till köket och om diskmaskinen ska vara integrerad eller inte? Ja, snart måste jag ta ett beslut. Jag fortsätter att skriva så får vi se vad det blir… 

Svart och röd katt

Huvudsaken är att man röstar, sa katten(erna).